Isabelle

Som ni vet gör Becc och jag typ allt ihop. Vi går tex till tandläkaren tillsammans. Idag gick vi också och tog en spruta mot livmoderhalscanser. Jag skulle också ta fästingsprutan, vilket min mamma och brorsa också skulle ta.
Vi tog bussen klockan åtta imorse eftersom mamma skulle till hantverkskammaren sen. Vi fick komma och ta sprutorna på en gång när vi kom och jag kan inte säga att sjuksystern var trevlig. Becc fick börja och kärringen tänkte bara sticka in nålen i henne utan att säga ngt. Så becc fick stoppa henne och fråga om det gjorde ont. hon ba: det kommer spänna lite. Men det såg ut på becc att det gjorde mycket ondare och man hörde ett fräsande ljud när hon tröck in "medicinen". Jag vågade inte fråga becc om det gjorde ont när det var min tur sen för jag förstod vad jag skulle få för svar. Det värsta var att jag visste att det inte skulle vara över när jag hade fått den sprutan utan att jag skulle få en spruta i den andra armen också. När hon sticker in sprutan så är det första jag tänker att det kanske itne var så farligt, men sen kommer själva smärtan, det är liksom inte den yttliga smärtan som är värst utan det är när medicinen kkommer in i armen, det gjorde jätteont och spred sig ända till lillfingret. När hon tagit sprutan känner jag att allt börjar gunga, jag antar att det är ngn biverkning men sen börjar det snurra också, då säger jag typ "allt snurrar". sen vaknar jag på golvet och har inte en blekaste aning om hur jag hamnade där, Jag åkte ju bergochdalbana. haha .Men jag känner att ngn håller upp mina fötter så högt upp att dem har somnat. jag säger då "aj det gör ont, släpp mina fötter" eller ngt i den stilen. efter det vakna jag till lite och kommer på vad som hänt. Jag får byta rum och lägga mig på en brits, dem vill inte riktigt ha oss kvar där så de frågade mig typ 100 gnr om jag skulle pröva sätta mig upp. Fast jag kunde inte, jag blev skityr. När jag har legat där i en timme så får vi tillslut ringa pappa som sitter i möte, och be han skjutsa hem oss. Så Nu sitter jag hemma och mår fortfarande inte riktigt bra ;) och ändå blev det ingen fästingspruta för mig ;)

Det roliga med det här, eftersom det finns något roligt i allt, är att förra gången vi tog spruta tillsammans, (stelkrampsprutan) i skolan var det becc som svimmade precis innan jag skulle ta. men det är en annan historia, typ likadan som den här ;) 

 Kram